DAGENS KYRKA I RYTTERNE

Två år efter att ha skrivit om Rytterns kyrkoruiner kom jag till Rytterne igen. Återigen var det en slump, som förde mig dit. Jag hade varit på cykeltur till Gripsholms slott med två av mina barn och vi var på väg hem. Vi kom från Eskilstuna och jag hade tänkt att vi skulle köra raka vägen via riksväg 55. Men det var ganska mycket trafik och barnen föredrog en lugnare väg, även om det är en lite längre sträcka.
Rytternegården lockade med fika och hembygdsföreningen med ett besök på sitt friluftsmuseum - och när vi skulle cykla vidare mullrade åskan hotfullt däruppe i skyn. Vi gjorde som i gamla tider, sökte skydd i kyrkan och jag passade på tillfället att ta några kort och informera mig om den moderna Rytterne kyrkas historia.
Efter att de båda församlingarna i Stora respektive Lilla Rytterne i slutet på 1700-talet hade beslutat att bygga en gemensam kyrka, dröjde det ändå 40 år, till 1816, innan bygget kom igång på allvar. Två år senare hölls den första gudstjänsten där, även om kyrkan inte invigdes förrän ytterligare ett år senare, den 31 maj 1819. Byggmästare var Olof Sjöström från Thorsåker i Gästrikland. Han hade byggt kyrkorummet som en enda stor hall, med ingångar dels från vapenhuset i tornet, dels från söderväggen. Mittemot, på norrväggen låg sakristian. Innertaket i kyrkan bestod av ett i tegel slaget tunnvalv.

Vid ombyggnaden nästan exakt ett sekel senare, gjordes dock en del förändringar, som gav kyrkan sitt nuvarande utseende. Till det yttre murade man bara igen den södra ingången och rev sakristian på motsatta sidan, men i kyrkans inre blev förändringarna desto större.
Med hjälp av sex pelare på varje sida delade man av kyrkorummet till ett mittskepp och två mindre sidoskepp, samt lade ett innertak av trä, som i mittskeppet är satt något högre. Eftersom absiden nu hade varit bredare än mittskeppet, satte man igen den med en vägg och byggde sakristian i det gamla absidutrymmet. Som arkitekt för detta ombygge, liksom för så många andra byggnationer från den tiden, tecknade Erik Hahr och byggmästare var I W Kajert från Eskilstuna. Predikstolen och några år senare även en orgel hör till nyinventarierna från denna tid.
Närheten till Tidö slott har genom tiderna inneburit ett visst patronage alltifrån Axel Oxenstiernas dagar till de nuvarande ägarna, von Schinkel. I samband med ombyggnaden av kyrkan skänkte David von Schinkel bl.a. en herrskapsbänk till kyrkan, som härstammar från 1649 och som redan då hade skänkts en första gång till Lilla Rytterne kyrka av rikskanslern Oxenstierna. På den tiden följde det ytterligare två bänkar med i gåvan, som dock idag är försvunna. Den som nu står i norra sidoskeppet har ätten Bååths vapen på framsidan, tillsammans med inskriften G.A.Å.D, vilket tyds till: gemålen Anna Åkes dotter.

Fast det finns fler högintressanta föremål bevarade, som härstammar från länge sedan och som användes i någon av de två tidigare kyrkorna. Altarskåpet, som också stod i Lilla Rytterne fram till sammanslagningen, dateras till att vara mer än ett halvt årtusende gammalt. Det tillskrivs Lübeck-mästaren Henning von der Heide, som ska ha tillverkat det 1490.
Klockorna däremot kommer från Stora Rytterne, fast även dessa har numera ringt i nära fem sekel. Storklockan är från 1515 och den lilla från 1531. Klockgjutarmäster Pedher från Västerås har signerat Lillklockan, men antas även vara upphovsman till den stora.
En speciell historia har dörrarna, som står uppställda i vapenhuset. De har daterats till 1200-talet och var Stora Rytterns kyrkportar, fram till dess att kyrkan revs. Sedan har de - fram till 1979 - använts som magasindörrar på Svånö gård!

Men det finns ännu äldre inventarier i kyrkan. Där finns två dopfuntar, båda från Stora Rytterne. Den äldre av dem är från andra halvan av 1100-talet, men den ersattes redan kring år 1300 av den nyare, som ännu idag är i bruk.
Ytterligare ett kuriosum är att man använder elektriskt ljus endast i vapenhuset, på orgelläktaren och i predikstolen - resten av kyrkan är ännu idag upplyst med stearinljus.

Åskvädret utanför har gett med sig under tiden och det är dags för oss att trampa vidare hemåt. Men vi kan rekommendera den lilla omvägen förbi Rytterne kyrka.

Bernhard Kauntz, Västerås i augusti 1999

Tillbaka till , till eller till av

last update: 12.8.1999 by webmaster@werbeka.com