Notater: Stromsnes.info

Treff 43,101 til 43,150 av 48,863

#	Notater	Linket til
43101	Tromsø sogn (sammen med moren): Begravet 1760 Tromsø sogn Bönnedag d: 3 Mai jordet Mad: Rebecca Elisabeth Mÿlenphort Sl. Hr. Michael Hegelunds Enke som var föd i Christiansund da kaldet Lille Fosen blev gift med Hr. Hegelund Prost til Karlsöen sad i Enkestand 30 aar, döde mæt af Dage i sit Alders 79 aar Hendes Datter Ana Catrina Hege- lund, Sl: Sören Mortensens Enke paa Wandstuen döde 3 dage efter sin moder, og blev jordet med hende i Alder af 54 aar. - Anders Hegelund og Adeluus Hansdatrs ægte barn n: Rebecca g 10 uger Kilde: https://media.digitalarkivet.no/view/9721/115 Skannede kirkebøker Troms Tromsø: 1709-1771, Ministerialbok Kronologisk liste 1760 (175-176) Side 178	Heggelund, Anna Catharina (I31431)
43102	Tromsøe Fogderie Iordbogs Matricul over den Ordinaire Leiledning og Proviant schat som efter Hans Kongl. May.te. allernådigste utgifne Skattebref er oppebåret A-1714 Helgøe Tingsted, Baron de Pettersens goedtz Svendsbye John Svenske .... 1 pd. 6 mark 1716 kalles han Jaen Nielsen og Johan Svensche.	Nilssøn Berg, Johan "Svenske" (I102)
43103	Trondenes Prestegård	Olsen Kildal, Simon (I31441)
43104	Trondenes Prestegård, Harstad	Pedersen, Jonas (I4936)
43105	Trondenes prestegård, Nordland	Kaurin, Maren Testmann (I34951)
43106	Trondenes Skole (dimmitert 1778)	Kildal, Simon (I34946)
43107	Trondheim (?) (1716 ?)	Schiødt, Carsten Henrichsen (I8111)
43108	Trondheim ? omk 1693	Kiemler, Wiviche Hansdatter (I8113)
43109	Trondheim Aasele = Åse Levde 1642 og 1663. Hun ga, sammen med sin datter Margrethe og svigersønnen Søren, en lysekrone til Helgøy kirke i 1662. Hun hadde borgerleie på Flatset i Hadsel. Hennes jekt med svigersønnen Søren Mortensen Heggelund forliste på Folda utenfor Namdalskysten	Henrichsdatter, Aasele (Hofnagel?) (I2488)
43110	Trondheim før Cicignon gater og gårder før reguleringen 1681, side 329: Margrethe Pettersdatter Leth nevnes i manntallet for ledingen 1660-62 i en rekkefølge som viser at hun bodde her (gård nr 328). Gården lå rett nord for gård nr. 327 som var gården til Hans Pedersen Læt gift med Karen Pedersen Grum. Skifte etter Hans Leth (gift med Anne Hansdatter Kiemler) 19. aug. 1722: Gull 150, sølv, gård 1600, grunn og brygge 500, gård Bageseter hus og besetning 290. Holstad Byneset 50, Kiemlerplassen med Svertplassen Sanden 80, 1/6 64-deler i Selbu kobberverk, 1/16 skipspart 50, I Trolla mølle 11. Bl. utenbys kreditorer Isach Leth og Joen Leth i Køvenhavn. Enkens forlovede kjæreste Henrich von der Lippe, lagverge og borgermester Lindgård. 6913+ uvisse 4201, netto 4097 rd.	Leth, Margrethe Pettersdatter (I8174)
43111	Trondheim før Cicignon, gater og gårder før reguleringen 1681, nr 374, side 354: Norlandz Fahr Anders Mortensen (Tynn), nevnes i ledingsmanntallet 1660-1662 på denne plass. Han var var nordlandshandler på Alte i Namdalen og ble begravd 28. desember 1674.	Tynn, Anders Mortensen (I2693)
43112	Trondheim før Cicignon, gater og gårder før reguleringen 1681, nr. 330 side 330: Enken etter Niels Biørnsen, Maren Hansdatter utstedte 25. oktober 1651 pergamentskjøte på gården kalt "Bjørnegården" til Hemig Olsen. Han nevnes 1645 blant borgere av noen formue og døde 1656. Det ble holdt skifte etter ham 4. desember 1657 og enken Karen Laursdatter giftet seg pånytt med Christen Hansen (Bramsted) den eldre, en bror av bedemann Christen Hansen klein eller den yngre.	Olsen, Heming (I7352)
43113	Trondheim hos Else Anna Leth Surland	Røst, Else Andersdatter (I30270)
43114	Trondheim hos halvsøster Else Anna Leth Surland	Leth, Anders Røst (I30273)
43115	Trondheim omk 1685	Dreyer, Fredrik Christian (I9768)
43116	Trondheim Skifteprotokoll N0 7, 15. februar 1717. Kjeld Bugge: Utdrag av Trondheims skifteprotokoller (nr. 7)., s. 313. Trykt i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift XXVII (1980): 292-320	Kiemler, Hans Claussøn (Kjemler) (I5375)
43117	Trondheim skifteprotokoll nr. 4 Kilde: Norsk Slektshistorisk Tidsskrift, s 224: Utdrag av Trondheims skifteprotokoll nr, 4 ved byrettsjustitiarius Kjeld Bugge. 2/6 1699, Anders Pedersen Nideros. E(nke) Else Melchiorsd. Veil. B(arn): Sidsel g. Hans Pedersen i Namdal, Ingeborg g. Willum Larsen (nærv.) og Anne 24 år, alle med 1. + h. Maren Jacobsd. Gingstrup, Peder 17 og Hans 15 med enken, begge frav. Lagv(erge) Herman Treschoe, Sølv 125 og en pantsatt kanne, båt 6 l., kramgods, ialt 720 minus 569. Eide intet da 1. h. døde, derfor intet sk. da.	Nideros, Anders Pedersen (I5741)
43118	Trondheim Skole, demitert 1749	Simonsen Hegelund Kildal, Michael (I34408)
43119	Trondheim ved farens skifte	Blix, Hans Svendsen (I32513)
43120	Trondheim, Sør-Trøndelag?	Bredal, Sophia Eriksdatter (I3088)
43121	Trondheim, Sør-Trøndelag?	Danielsen, Jens (I37582)
43122	Trondheim, usikre foreldre, familienavn Gamst?	Rejersen, Torben (I2479)
43123	Trondheim1655?	Ravert, Hendrich (I10057)
43124	Trondheim?	Zelius, E. Cathrine Søfrensdatter (Celius) (I3289)
43125	Trondheim?	Leth, Petter Hansen (I4132)
43126	Trondheim?	Schjødt, Henrik Carstensen (I4514)
43127	Trondheim?	Leth, Hans Pettersen (I7313)
43128	Trondheim?	Crantz, Albert (I9751)
43129	Trondheim?	Randulf, Sophie Jensdatter (I34983)
43130	Trondheim?	Tønder, Sophie Amalia Eriksdtter (I37114)
43131	Trondheims Historie, bind 2, side 38: 1564...enda noen borgere var svært velvillige overfor byens nye (svenske) øvrighet, blant andre Hans Skotte som ble høvedmann på et tokt til Helgeland der 100 menn på to jekter skulle ta kontroll, jakte på dansker, overta kronens eiendommer og kreve skatt. Det er ingen tvil om at svenske fant noen gode hjelpere blant innbyggerne i Trondheim, i alle fall i starten. Det var etter 7-årskrigen bemerkelsesverdig liten reaksjon mot dem som hjalp svenskene Norsk Slektshistoriske Tidsskrift, bind XVI, side 54: I ledingsregnskapet for Trondhjem 1548 nevnes to skottlendere (eller er han i slekt med bl.a. Tomas Jensen Skjøtter? Blant hans bar finner vi bl. a. Hans og Jørgen.) - Jogenn eller Jørgen Skodt og Hans Skodt - som begge driver handelsvirksomhet og er skattytere. Begge var fra 1528 i tjeneste hos erkebiskop Olav Engelbrektssøn og reiste i dennes ærend i handelsforretninger utenlands, til England og Skottland. Men etter reformasjonen - muligens før - er de gått over i privat virksomhet. Jfr. Alexander Bugge og Fredrik Scheel: Liste over dem som betalte leding i Trondhjems by i aaret 1548. Efter Kristofer Galles register etc. , Det Kgl. Norske Videnskapbers Selskabs Skrifter 1916, nr. 5. Omtrent samtidig eller litt senere forekommer en Jørgen Skotte som kjøpmann i Bergen, hvor han nevnes som rådmann flere ganger i 1560-årene. Bugge og Scheel, 1.c. nr. 6, side 2 (Regnskap over Skibsskatten 1563). Med vanlig levealder er det dog lite trolig at disse er identiske; den trønderske Jørgen Skotte blir for gammel. I reformasjonsårhundredet var Bergen og Trondhjems interesser knyttet nær sammen i flere grener av handelslivet, særlig i Nordlandshandelen og fiskehandelen på utlandet; der foreligger flere eksempler på at representanter for samme slekt av den grunn driver virksomhet i begge byer. Forbudet mot utlendingersseilas nord for Bergen oprettholdtes fremdeles, men utlendingene omgikk også dette ved å bosette seg fast i Trondhjem. I Bergen forekommer Thomas Skotte alt i 1516 (inntektsregnskap for Bergens Kongsgård 1516-17, Norske Regnskaper og Jordebøger I, side 33).	Skotte, Hans (I4947)
43132	Trondheims Historie, bind 2.	Kilde (S516)
43133	Trondheims skifteprotokoll nr. 7	Kilde (S341)
43134	Trondheims skrifteprotokoll No 7, 28. mars 1716. I skifte kalles hun Schiøt, og her nevnes to søstre: Cathrine Jochumsdatter Schiøt og Dorthe Jochumsdatter Schiøt.	Schjøtt, Rebeche Jochumsdatter (I5373)
43135	Trondheimsborger	Stephansen (Kiel / Kil) Kiil, Joen (I2474)
43136	Trondhjem, Sør-Trøndelag (eller København?)	Familie: Christian Fredrik Neergaard / Anna Elise Friman (F11992)
43137	Trondhjems Laugmand	Dons, Jens Bing (I5405)
43138	Trondhjems Skole	Arentz, Friederik (I29062)
43139	Trondhjemsborger, borgerleie i Langnes og Hanøy, Vesterålen	Bersvendsen Norman, Hans (I4153)
43140	Trondhjemsborger, utliggerboger i Viksjøen, Sømna	Rehner, Morten Jacobsen (I34954)
43141	Trotz des Fehlens einer Inschrift lässt sich an Hand der Familiengeschichte nachweisen, dass die Scheibe höchst wahrscheinlich von Junker Jakob Meiss stammt, der zuerst 1488 urkundlich erwähnt wird, 1499 als Richter in den Dienst der Stadt eintrat, Ratsherr, Seckelmeister und Reichsvogt wurde und 1515 bei Marignano als Pannerherr den Heldentod für das Stadtbanner starb. Die Adler auf der Scheibe zeigen nach heraldisch links; es dürfte also daneben eine Scheibe mit dem Wappen der Frau des Besitzers gehangen haben. Nun lebten im Jahr 1499 nur dfei männliche Meiss, dieser Jakob in der Blüte seiner Jahre, sein Vater Ratsherr Hans, ein alter, seit 1494 kranker Herr, Witwer — seine Frau Margreth geb. von Hunwyl war 1491 gestorben — und dessen noch älterer Stiefbruder Hans, der Junggeselle war. Jakobs Frau war Magdalena von Seengen, und aus einer Urkunde von 1502 geht hervor, dass sie damals jung verheiratet waren.	Meiss, Jacob (I32923)
43142	trouwde 1639 in Wehl Quellen: http://opleid.info/parenteel-van-henrick-bruchman.html https://www.genealogieonline.nl/stamboom-familie-brugman/I13459.php	Familie: Jan (alias Jan Ten'ck) (Bruchman) Brugman / Fijke Niwenhuijs (F15550)
43143	Truchseß von Paderborn. Stadtgraf. urkundlich 1194, 1226	von Grove, Heinrich III. (I16009)
43144	True, Onsild	Bugge, Lars (Lauritz) (I1967)
43145	tryckte Sveriges första bok http://www.mimersbrunn.se/arbeten/5899.asp Boktryckarkonsten kom sent till Sverige, mer än 40 år efter uppfinningen var uppfunnen. Vid 1470-talet kom boktryckarkonsten till Lübeck som hade förbindelser med Sverige och Danmark inom handel. Så, det blev en tysk från Lübeck som införde taktiken till Sverige och även Danmark. Han hade namnet Johann Snell. http://130.238.79.99/ilmh/Ren/bokt-sve.htm Hans namn var Johann Snell. Efter ett kort uppehåll i Odense, på uppdrag av biskopen Karl Rönnov, kom han 1483 till Stockholm på uppdrag av ärkebiskopen Jakob Ulfsson för att påbörja tryckningen av en mässbok för Uppsala stift - Missale Upsaliense vetus. Ett annat arbete var benediktinermunken Remigius latiska elementarlärobok, tryckt 1483 eller 1484. http://www.all2know.com/sv/wikipedia/j/jo/johann_snell.html Johann Snell, Sveriges och Danmarks första boktryckare, verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock. Johann Snell tryckte Sveriges första bok den 20 december 1483, Dialogus creaturum optime moralisatus alt. Dyalogus creaturum moralizatus ("De skapade varelsernas bästa moral-samtal"). Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s k lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (n.v. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan. Hans främsta arbete i Sverige var att trycka Uppsala stifts mässbok 1484, Missale Upsalense vetus. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl a med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Hans boktryckarmärke var två sköldar som hänger från en gren; den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Snell tryckte även Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Odense 1482. Källor Berömda svenska boktryckare, Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972) Munkhammar, Lars, Böckerna på Gråmunkeholmen (Uppsala 2000) http://www.new-renaissance.eenet.ee/laurus/johsnell.htm http://www.typolexikon.de/p/prototypographen.html 1482 Odense, Johann Snell 1483 Stockholm, Johann Snell http://www.artglobe.se/Ghistoria/ghist_05.htm	Snell, Johann (I10937)
43146	Trzyg?ów (deutsch Trieglaff)	von Rango, Johannes Carl Friedrich (I16444)
43147	Trzyglów (deutsch Trieglaff)	von Rango, Nikolaus (I16439)
43148	Trzyglów (deutsch Trieglaff)	von Rango, Tiburtius Johannes (I16441)
43149	Tråg i Bamble	Familie: Christen Heide / Karen Lauritzdatter (F4817)
43150	Träger der Gerichtrechte im Blenio war Alcherius von Torre, der ............. Mittheilungen der Antiquarischen Gesellschaft in Zürich, Volumer 39-41, Seite 62	von Torre, Alcherius (Alcherio) (I33189)

stromsnes.info

Notater

Stromsnes.info - Login -

Husk Meg |Glemt passord | Registrering